Fakta om amalgam/kvicksilver

Amalgam läcker kvicksilver
Amalgam består till hälften av kvicksilver och resten är andra metaller. Det läcker alltid lite kvicksilverånga från amalgamet, mer om man tuggar tuggummi, dricker varmt eller om flera metaller finns i munhålan. Se rykande amalgamfyllning. 

Fotot nedan visar amalgamkronor. Var och en väger 8-10 gram. Omkring hälften är kvicksilver vilket innebär att en av kronorna innehåller så mycket som 4-5 gram kvicksilver. En normal fyllning innehåller omkring 2 gram kvicksilver och en liten prickfyllning cirka 0,6 gram. Även få mindre fyllningar kan ge besvär hos känsliga individer.

Amalgamkronor2.jpg#asset:99

För att minska kvicksilveravgivningen från amalgamfyllningar är det viktigt att inte tugga tuggummi eller dricka varma drycker flera gånger om dagen. Borsta inte heller tänderna mer än två gånger per dygn. All påverkan av amalgamet liksom uppvärmning ökar avgivningen av kvicksilverånga.

Symtom på amalgam/kvicksilverförgiftning
Kvicksilver från amalgam ger många olika symtom bland annat extrem trötthet och utmattning, muskel- och ledvärk, koncentrations- och minnesproblem, mag- och tarmbesvär, hjärtflimmer, högt blodtryck, problem med synen, känslighet för livsmedel, ljud, ljus och elektromagnetiska fält samt en del psykiska åkommor som ångest.

Det är inte ovanligt med 25 till 100 symtom. Anledning till amalgamets många symtom är att kvicksilver påverkar immunförsvaret, hormonerna och stör kroppens biokemi på flera olika sätt. Tungmetallen binds hårt till svavel, som finns i proteiner och enzymer. Den kan påverka gener genom att sätta på eller stänga av funktioner och kan blockera vissa biokemiska processer liksom förstöra nervceller.

Individuell känslighet
Den individuella känsligheten för kvicksilver är stor. En del blir sjuka av några få amalgamfyllningar medan andra tål dem bättre. Allergi mot kvicksilver förekommer och bästa sättet att testa metallallergier är med det så kallade Melisa-testet. Men även andra former av överkänslighet finns.

Förgiftning uppträder när kvicksilver ackumuleras i kroppen och i något organ når över den kritiska gränsen. Hur mycket kvicksilver som stannar kvar i kroppen beror på individens förmåga att utsöndra tungmetallen. Det kan vara både ärftligt och miljöbetingat.

Flera gener har identifierats som påverkar kroppens avgiftning. Det gäller bland annat förmågan att bilda glutation, som är viktig för bildning av avgiftningsenzym och också fungerar som en potent antioxidant. Liksom om att omvandla folsyra till metylfolat, nödvändigt för kroppens biokemi och bildning av hjärnans signalsubstanser och sömnhormonet melatonin.

Vitamin- och mineralbrister
Hos flertalet kvicksilverskadade uppträder efter en tid vitamin- och mineralbrister. Vitamin B12, zink och selen används för avgiftning av kvicksilver. Vissa personer kan ha gener som ger sämre upptag och omsättning av vissa näringsämnen.

omega-fettsyror-capsule-1079838_1920.jpg#asset:106

Många amalgamskadade blir t. ex. bättre av vitamin B12-injektioner och behöver fortsätta ta det för att må bra.  Hos andra kan brister uppstå efter en tid, vilket kan förvärra symtomen. 

En hög kvicksilverbelastning försätter kroppen i ett ständigt stresstillstånd med ökad oxidativ stress. För att häva den behövs mängder av antioxidanter och en del personer kan snabbt bli bättre efter vitamin och mineralterapi. Se mer avsnittet om antioxidanter.

Till artikeln Giftet i din mun med referenser (pdf-fil).

Mer om olika symtom
Klicka här för att se en sammanställning av olika symtom forskare under 1900-talet kopplat till amalgam. Modern forskning har bekräftat deras resultat. Läs också Siws berättelse om sjukdomen.

Se mer här på Tf:s hemsida eller på IAOMT:s hemsida

Läs mer om en av alla dem som blivit bättre efter amalgamsanering. Eller om May som sanerade för fort och blev sjuk.