Amalgamsanering

Bättre efter amalgamsanering
Många med kroniska eller oförklarliga sjukdomar blir bättre eller helt friska efter amalgamsanering. Detta bekräftas av både forskning och klinisk erfarenhet.
Se också Tf:s video genom att klicka på bilden nedan.

Flertalet uppföljningar av amalgamsanering visar förbättringspotential på mellan 70 och 90 procent. HET-projektet (sid 51) fann i intervjuer med ett statistiskt urval av medlemmar att en mindre andel blev friska omedelbart efter amalgamsaneringen. För flertalet tog det ett till fyra år innan förbättringarna blev tydliga.

Inte ofarligt ta bort amalgamfyllningar
En amalgamfyllning består till hälften av kvicksilver och kvicksilverånga läcker hela tiden ut från fyllningen även när den är gammal. Avgivningen av kvicksilver ökar när man tuggar tuggummi, gnisslar tänder eller dricker varm.

Klicka här för att se hur mycket kvicksilverånga som frigörs från en amalgamfyllning.

Vid borttagning av amalgam krävs stora kunskaper av tandläkaren annars kan sjukdomen förvärras. Alltför många blir sjuka på grund av tandläkares okunskaper om amalgamets giftighet. 

Det är ditt liv det gäller och därför måste du själv ha tillräcklig information för att veta vad tandläkaren bör och inte bör göra vid sanering av amalgam.

Stärk kroppen innan sanering
Innan amalgamsanering behövs tillskott av antioxidanter för att stärka kroppens immunförsvar och avgiftning. Precis före tandläkarbesöket är det klokt att ta aktivt kol, klorella eller något annat som binder kvicksilver som hamnar i tarmen.

Se mer under avsnittet antioxidanter.

Ta aldrig ut mer än en amalgamfyllning inom en 6-veckorsperiod. Kroppen behöver tid för återhämtning. Enda undantaget är om C-vitamindropp ges under själva saneringen. Då kan en kvadrant i taget avverkas vid samma tillfälle. Dock får C-vitamindropp inte ges i Sverige vid amalgamsanering. I andra europeiska länder är det möjligt.  

Se till att du har en tandläkare som har kunskaper om amalgamsanering (kontakta Tandvårdsskadeförbundet).

Mer kvicksilver i närvaro av guld
Flera olika metaller påverkar varandra och ökar utsöndringen av metalljoner. Finns guld och kvicksilver bör guldet tas bort först då det ökar utsöndringen av kvicksilver från amalgamet.

top-background-1.jpg#asset:67Anledningen är att det mellan metallerna uppstår elektrokemiska spänningar (galvanism). (Se metallers potentialskillnader). Ju högre potentialskillnad mellan metallerna desto fler joner frigörs.

Därför är det ofta klokt att först ta bort guld för att minska läckaget av kvicksilver från amalgamet. En del är dessutom känsliga rent allmänt för metaller och därför rekommenderar Tandvårdsskadeförbundet att alla metaller tas bort.

Krav på tandläkaren och kliniken
Både patient och personal måste skyddas för de giftiga kvicksilverångorna som alltid bildas vid sanering (se den amerikanska Youtube-filmen). Patienten bör kunna andas in ren luft via en så kallad friskluftsmask.

Kofferdam (en gummiduk som spänns över tanden och som går upp över näsan) ska alltid användas. Den hindrar nedsväljning av amalgampartiklar liksom att amalgam slungas in i kindslemhinnan vid bortborrning. Clean-up-sug kopplad till tandläkarens salivsug hindrar kvicksilverångorna att nå andningszonen.

Amalgamsanering.jpg#asset:89

Nya borr ska alltid användas vid sanering och om borrning sker i en amalgamfyllning ska det ske under kraftig vattenbegjutning för att skapa en kylande effekt så att mindre kvicksilverånga frigörs. Fyllningen ska spräckas och sedan lyftas ut. Borrar tandläkaren mer än nödvändigt i amalgamet frigörs stora mängder kvicksilverånga, vilket kan orsaka förvärrad sjukdom.

Allt amalgam måste tas bort och för att se att allt är borta måste tandläkaren använda kikarglasögon. I omedelbar anslutning till amalgamsaneringen kan tandläkaren lägga lite klorella i kaviteten för att suga upp de sista resterna av kvicksilver.

Ventilationen i lokalen ska vara bra, helst med effektiv luftrening. Under hakan ska patienten alltid ha ett kraftigt utsug för att hindra kvicksilverångorna att komma ner i lungorna.

Utsuget skyddar också personalen från de giftiga ångorna då de dras nedåt och transporteras bort till ett reningsfilter.

Tandläkaren måste ha kunskaper om amalgamsanering och förstå att amalgamet inte ska borras bort utan frigöras, delas och spräckas för att därefter plockas ut bit för bit. Klicka här för att komma till en pdf som beskriver tandläkarens arbete med amalgamsanering. Om besvär kvarstår efter sanering finns ofta amalgam kvar som behöver tas bort. Klicka här för artikel om detta. 

Att välja nya material

När amalgam ersätts ska absolut inga metaller sättas in. Anledningen är dels den ovan redovisade potentialskillnaden som gör att mer kvicksilver kan läcka ut innan alla amalgamfyllningar är borttagna. Dels finns en genetisk känslighet för metaller som gör att många kan vara känsliga även för guld, palladium, nickel, krom och titan. Acceptera därför inga metaller.

Tänk på att dentala material alltid är främmande för kroppen och därför finns inga helt säkra sådana material. Känsliga individer kan reagera mot det mesta. Därför förordar Tandvårdsskadeförbundet att tandläkaren gör en kula av materialet eller sätter fast en liten bit på en tand. Om materialet inte ger några problem går det för det mesta bra att använda.

Det finns också screeningtester för dentala material. I Sverige görs endast hudtester, vilket förbundet avråder från då en del kan få kraftiga reaktioner. Se mer här. Kontrollera alltid innehållet i det material som ska användas. Fråga tandläkaren eller se här.

Materialgrupper att välja mellan
Kompositer är billiga och ofta bra. Kompositer består av två komponenter (ungefär som epoxilim) som när de kommer samman härdas antingen kemiskt eller mer vanligt av ljus. För bra härdning krävs att kompositen läggs i tunna lager.

Tandläkaren bör använda lampor och våglängd anpassad efter den komposit som väljs. Lamporna ska vara rena och be gärna tandläkaren härda något längre tid än vad som anges för säkerhets skull. Tandläkaren ska alltid härda efter putsning av fyllningen.

Om härdningen görs korrekt är i allmänhet andelen monomerer (ohärdat material) bara några procent och försvinner snabbt. Om betydligt mer monomerer finns kvar kan det leda till allergier eller annan överkänslighet.

Keramiska material är de bästa, men betydligt dyrare än kompositer. Keramer tillverkas utanför munhålan och sätts på plats med cement. Keramerna läcker så gott som ingenting, men en del får besvär av cementet eller av färgämnen som bränts på keramerna. Innehåll av titandioxid är exempel på sådant som kan ställa till problem.

Ormocerer är material som innehåller keramiska fillerpartiklar som binds ihop av kompositer. Man kan säga att de är en blandning av kompositer och keramer. De fungerar också bra för de flesta.



För ytterligare intressant läsning, rekommenderar vi:

Tandläkare Karin Öckerts artikel:
Vem har nytta av en amalgamsanering? I princip nästan alla!

Litteratur som kan köpas från Tandvårdsskadeförbundet (se mer hemsidan) bl.a.

Dentala Material och Ohälsa Del I. Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum. Här sammanfattas riskerna med amalgam, effekter av amalgamsanering inklusive antioxidantbehandling. Författare är internationellt kända forskare.

Frisk utan amalgam. Natur och Kultur, Lidmark, A-M. Boken tar lättfattligt upp det mesta man behöver veta vid en amalgamsanering inklusive information om ersättningsmaterial.

A&O för amalgamförgiftade. Tandvårdsskadeförbundet

Dentala Material och Ohälsa. Del II. Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum. Boken vägleder tandläkarens arbete med sanering, val av material och mycket mer. En praktisk handledning för tandläkare.